Artiklar om Tornedalen
 



Gunvor Wirtala
Hennes privata foto
 

Publicerad i NSD 10 april 2012

Hon firar 75 år med en ny bok

Gunvor Wirtala, född Kemi, Umeå, fyller 75 år onsdagen den 11 april. Det firar hon med att ge ut sin andra bok - "Johanna, Farmor och Försoningen".

Boken handlar om en flickas uppväxt i en troende familj i Tornedalen.

- Jag har skrivit om min mors liv. Hon var född 1915. Våra barn och barnbarn känner ju inte till hur det var att leva i Tornedalen.

Gunvor Wirtala föddes i Jarhois. Hon utbildade sig på handelsutbildningar i Pajala och i Luleå. Hon har arbetat vid Kirunas Geofysiska Observatorium, föregångaren till Rymdinstituret och haft en barnklädesaffär i Kiruna samtidigt.

Alternativ medicin
- Vi fick tre barn, Tage och jag, Lisbeth, Johan och Håkan. Nu har jag dessutom tolv barnbarn. När barnen var små så var jag hemma. Jag började läsa kurser på universitetet när de började i skolan och senare i livet har jag utbildat mig inom alternativ medicin och örtmedicin.

Familjen har flyttat mellan Kiruna, Umeå och när barnbarnen kom i Västerhaninge flyttade Gunvor och henne make dit.

- Vi har bott på olika sätt som har passat situationen just då. I Umeå har vi delat ett tvåfamiljshus med vår dotter. I Västerhaninge bodde vi nära barnbarnen när de behövde hjälp. Idag bor jag i en lägenhet men jag har mitt barndomshem i Jarhois kvar.

Minnen
Återvändandet till ängarna och älvstranden med kor som betar och minnena. Boken om Johanna är fylld med de minnen som Gunvors mor berättade under åren. Redan 1984 hade dottern skrivit den första versionen och läste upp den för berättelsens huvudperson.

- Jag läste den för henne innan hon dog. Hon log när hon hörde om de många välkända detaljer som hon berättat för mig. Då lovade jag att ge ut hennes bok senare.

Det finns många berättelser om livet vid älven som band samman Sverige och Finland. En handlar om hur den unga flickan går ut på långmyren tillsammans med sin far och bröderna. De slår gräset hela dagen med lie. När de tar en paus sätter hon ner fötterna i bäcken för att svalka dem. Under tiden hittar hennes bröder en ödla som de stoppar ner i storasysters stövel. Hon blir livrädd för det som hon tror är en orm.

Laestadiansk
Boken berättar också om hur Johanna har sin farmor som stöd i livet. Hur den äldre kvinnan och den unga flickan diskuterar allt.

Boken om livet i en laestadiansk familj är inte Gunvor Wirtalas första. Hon har skildrat livet med sin make i "30 år med Parkinson".

- I den berättar jag om vad som sker när familjen lever med en sjukdom som inte kan botas utan bara blir sämre. Det är ju först när Tage gick bort som jag upptäckte hur livet hade varit. Hur mycket som hade förändrats under åren med sjukdomen.

Åter till Jarhois
Varje år återvänder Gunvor Wirtala till Jarhois och sitt barndomshem. Hon följer med sina mostrar till laestadianska stormöten och hittar nya idéer till nästa bok.

- Jag har skrivit i hela mitt liv. Det mesta har hamnat i byrålådan förutom födelsedagssånger och kåserier. Trots min ålder, eller kanske tack vare den, har jag idéer till flera böcker.

Av EVA BERGSTEN SUNDBERG på NSD

Armasjärviolyckan



Krigsminnen från en MC-buren soldat

Olle Hansson skriver om olyckan på sjön Armasjärvi den 24 oktober 1940 krävde sammanlagt 46 liv och är en av de svåraste olyckor som har drabbat försvaret i fredstid. 


Bild från www.overtornea.se

   

Gunnar Kieri Foto: Gisela Granberg
Gunnar Kieri
Foto: Gisela Granberg

Meänkieli har fått sin egen lärobok
[2007-11-30]
För första gången finns en lärobok i meänkieli. Boken är ett stort steg
för minoritetsspråket som länge var förbjudet att talas i
skolan. Författaren Gunnar Kieri minns hur kränkt han blev av sin
lärare. Läs hela artikel som PDF-fil

MATS KLOCKLJUNG
Publicerad i Lärarnas tidning
nr 19/2007
   

Harriet Kuoppa
Foto: privat

Tornedalsfinskan får sin första språkvårdare

”En drömtjänst” säger Umeåforskaren

Minoritetsspråket tornedalsfinska, som egentligen heter meänkieli, har fått sin första språkvårdare.

Umeåforskaren Harriet Kuoppa har tilldelats uppdraget av Institutet för språk och folkminne i Uppsala.

Harriet Kuoppa ska dokumentera och arkivera språket i skrift och tal. I olika sammanhang ska hon även informera om kulturen i Tornedalen.

– Det är en drömtjänst för mig personligen och för meänkielin är det väldigt viktigt, säger Harriet Kuoppa till aftonbladet.se.

Meänkieli är sedan 2000 ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Språket talas främst i Pajala, Haparanda, Övertorneå samt Kiruna och Gällivare. Uppskattningsvis talas eller förstås språket av 40 000 personer i Norrbotten.

Lärde sig svenska i skolan

Harriet Kuoppa är uppväxt i byn Kitkiöjärvi norr om Pajala med en finsk mamma och en svensk pappa som talade meänkieli. Själv lärde hon sig inte svenska förrän hon började i grundskolan.

– Den här tjänsten är viktig för att skriftspråket ska överleva. Jag är jättetacksam för att det finns folk som har skrivit böcker på meänkieli och talat in på band, så det finns något att dokumentera, säger hon.

I dagsläget arbetar hon på sin avhandling, som också handlar om meänkieli. Och hennes nya tjänst är förlagd till Umeå, så hon kommer inte att behöva flytta.

 
Av Linda Nohrstedt, publicerad i Aftonbladet 2007-08-02
   

Birger Winsa (i NSD 20071023)
Birger Winsa

Mytologins väktare
(NSD 2007-10-23)
Artikel av Patrik Boström, NSD

 


Norrlands Stora Journalistpris delades på lördagen
ut till Haparandabladets redaktionschef Marianne
Berglund. Vicerektor professor Lisbeth Lundahl
skötte utdelningen.                                 Foto: Örjan Pekka

Journalistpris till Tornedalen

HAPARANDA (PT) Lokalredaktören och redaktionschefen Marianne Berglund tilldelas Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska pris 2007. Berglund får priset på 50 000 kronor för att hon enligt juryn gett befolkningen i Tornedalen en egen röst.

Juryns motivering lyder enligt följande: Hon medverkar genom sin omfattande journalistiska gärning till att förstärka tornedalingarnas språkliga och kulturella identitet. Haparandabladet är en oberoende tidning som ges ut på gränslandets tre språk., svenska., finska och tornedalsfinska. Utgivningsområdet omfattar Haparanda i söder till nordspetsen av Pajala kommun. Tidningen som kommer ut med två nummer i veckan är en viktig informations- och debattkanal för det tornedalska folket. I sin journalistik, både som skribent och redaktionschef, spelar Marianne Berglund en betydande roll för att skildra samhällsutvecklingen i Tornedalen och dess särpräglade kulturliv.

Publicerad NSD: 2007-06-15
Uppdaterad: 2007-06-15

                                                                Haparandabladet071023

1962-04-16

Karta